Månatliga arkiv:juli 2021

In English below. Under Ediths tid i respirator pratade vi eller snarare viskade vi till henne, vi sjöng också. När Edith var liten och jag skulle få henne att somna brukade jag gunga henne i famnen och sjunga. Jag är förövrigt totalt omusikalisk och saknar sångröst – det finns säkert de som tycker att jagFortsätt läsa ”Sluta sjunga pappa och ett obevakat ögonblick”

In English below. Efter någon vecka på BIVA kom lillebror och hälsade på sin syster. Han bodde annars hos farmor och farfar och vägrade att gå på dagis. Jag eller Ediths mamma brukade försöka ringa honom när vi orkade känslomässigt. Även om han var den man kanske helst av allt ville prata med och saknadeFortsätt läsa ”Lillebror hälsar på och pappa trillar i vattnet”

In English below. Trots kyldräkten steg febern. Trots att Edith var nedsövd plågades hon. Jag vet inte, men antar att man försöker söva så lätt som möjligt, eller kanske snarare att man strävar efter att inte söva någon för djupt vid en vistelse på IVA. I vilket fall var Edith då och då vid nånFortsätt läsa ”Jetlag och kyldräkt – del 2”

In English below. En av de första dagarna i Lund skickade jag ett grupp-SMS till mina närmaste vänner från sambandscentralen i familjerummet. Jag minns inte formulering exakt, men skrev att jag ville att dom skulle höra från mig och inte ryktesvägen, jag skrev att Edith låg nedsövd i respirator i Lund, att det var väldigtFortsätt läsa ”Jetlag och kyldräkt”

In English below. Resan gick bättre än förväntat och vi har varit hemma i 24 h nu. Vi fick skjuts till flyplatsen i en minibuss av en ur personalen på McDonalds-huset. Normalt ingår inte det i den fantastiska servicen där, men dom gjorde ett undantag. Det hade väl funkat med ett par Uber också, menFortsätt läsa ”Hemma igen”

In English below. Vi ska åka hem imorgon söndag, eller idag om man utgår från svensk tid. Det tar cirka 24 h från dörr till dörr. Om allt går bra landar vi i Köpenhamn någon gång runt lunch på måndag. Sen har vi ytterligare några timmar bil hem. Det verkar som om mosters man Patrik,Fortsätt läsa ”DAG 32 i SLC – sista dagen, men resan har bara börjat”

In English below. Eftersom vi inte bara slarvade med skägget på BIVA utan även maten, fick vi mackor av personalen då och då. Ju magrare Ediths mamma blev, desto mer smör bredde de rutinerade sköterskorna på surdegsbrödet, till slut var det lika mycket smör som bröd. Men det var nog bra. Även om jag köpteFortsätt läsa ”DAG 31 i SLC – hemåt, om vi kommer in i Danmark”

In English below. Jag blir arg då och då, men knyter lite för ofta näven i fickan. Det är kanske därför det bubblar upp ordentligt när jag väl visar min ilska. Någon av de första dagarna på BIVA i Lund var jag på väg från sjukhuset till patienthotellet för att hämta något. Vid ett övergångsställeFortsätt läsa ”DAG 30 i SLC – bag lady, grottmänniska och tand fen”

In English below. BIVA i Lund var ganska nytt när vi var där. Det var nog väldigt fina lokaler, men anhörigrummet var fyra kvadratmeter stort. Mindre än expeditionerna anar jag… I det rummet skulle alla anhöriga samsas när det var överlämningar mellan skiften, då fick vi inte vara hos Edith. Där satt ofta den isländskaFortsätt läsa ”DAG 29 i SLC – alla hette Anders och en doggy bag”